900-1800 m²
Fasadyta
6-12 veckor
Tid på plats
15-25 mm
Ny putstjocklek
Putsfasader på flerbostadshus på Södermalm utsätts för slagregn, avgaser, rörelser i underlaget och återkommande fryscykler som med tiden ger sprickor, bompartier och släpp kring fönster, balkonger och sockel. Vid fasadrenovering och omputsning tas skadade skikt bort, underlaget lagas och en ny putsuppbyggnad anpassas till husets ålder, murverkets egenskaper och den detaljering som redan finns i fasaden. I äldre stadsmiljöer behöver arbetet samtidigt ta hänsyn till profiler, kulörer, bleck, gårdssidor och gatufasader som ofta åldras på olika sätt.
Så genomförs fasadrenovering och omputsning på flerbostadshus på Södermalm
Arbetet startar med en noggrann genomgång av hela fasadskalet. Sprickor kartläggs, putsen knackas för att hitta bom, anslutningar vid fönster och plåt kontrolleras och fuktpåverkade partier vid sockel, takfot och stuprörsdragningar markeras. På putsade flerbostadshus i tät stadsmiljö förekommer det ofta att skadorna är störst mot väderutsatta hörn och högre upp på fasaden där slagregn driver in hårdast, medan gårdssidor i stället visar smutsbindning, algpåväxt och lokala släpp runt balkonginfästningar. Därefter byggs ställning med väderskydd där det behövs, och fasaden täcks in så att kringliggande gångstråk, entréer och fönster skyddas under arbetets gång.
Nedtagning av skadad puts och kontroll av underlag
Löst sittande puts bilas eller knackas ner till fast underlag. Där underlaget består av tegel rensas fogar och skadade stenar byts ut punktvis, medan betong- eller lättbetongpartier lagas med bruk som passar underlagets hårdhet och sugförmåga. Saltutfällningar, rostsprängningar och äldre lagningar med för hårt cementbruk är vanliga orsaker till att putsen släpper igen. Därför behöver ytorna öppnas tillräckligt mycket för att hela skadesystemet ska komma fram och inte bara den synliga ytan. Underlaget borstas rent, förvattnas vid behov och primas enligt det putssystem som används.
Ny putsuppbyggnad och anpassning till befintlig fasad
När underlaget är stabilt byggs fasaden upp i flera skikt. Ett grundningsbruk läggs först för att ge fäste och jämna ut sugning, därefter följer utstockning som riktas av så att vägglivet blir jämnt kring listverk, smygar och omfattningar. På större lagade ytor armeras putsen ofta med glasfibernät för att ta upp rörelser och minska risken för nya sprickor. Slutputsen väljs efter husets uttryck och kan ha slät, rivad eller spritputsad struktur. På äldre flerbostadshus är kalkcementputs vanligt, medan vissa partier kräver mer diffusionsöppna lösningar för att fukt ska kunna torka ut genom väggen. Tjockleken hamnar ofta i intervallet 15 till 25 millimeter där både lagning och omputsning sker i sammanhängande fält.
Detaljer som styr hållbarheten
Många framtida skador börjar i övergångarna. Fönsterbleck behöver ha rätt fall och tillräckligt utstick, anslutningar mot plåt måste vara täta utan att låsa in fukt och rörelsefogar hålls öppna där konstruktionen kräver det. Kring balkongplattor och genomföringar formas putsen så att vatten inte blir stående. Sockeln får extra uppmärksamhet eftersom markstänk, snöröjning och salter sliter hårt längst ner på huset. Där används ofta ett mer tåligt sockelbruk och en ytbehandling som klarar smuts och upprepad fuktbelastning bättre än övriga fasaden.
Kulör, ytfinish och kontroller under arbetet
Efter att putsen härdat färdigställs fasaden med avfärgning som passar det valda systemet. Silikatfärg används ofta på mineraliska underlag eftersom den binder kemiskt till putsen och släpper igenom fukt, medan kalkfärg eller kalkbaserade produkter förekommer där uttrycket kräver en mjukare och mer levande yta. Kulörprov tas fram på mindre fält eftersom ljuset mellan gata och gård skiljer sig tydligt på Södermalm och påverkar hur färgen upplevs. Temperatur, vind och luftfuktighet följs löpande under appliceringen, eftersom puts och färg inte ska utsättas för för snabb uttorkning eller frost under härdningen.
Regler, säkerhet och praktiska hänsyn
Ställningsarbete och arbetsmiljö hanteras enligt Arbetsmiljöverkets regler, och på större arbetsplatser används ID06 för närvaroregistrering. Om plåtarbeten, eldragningar till fasadbelysning eller andra sidoarbeten berörs behöver respektive del följa de krav som gäller för yrkesområdet, till exempel att elarbeten utförs av behörig elinstallatör enligt Elsäkerhetsverket. I flerbostadshus planeras dessutom transporter, bullrande moment och åtkomst till entréer så att boende kan använda huset under hela entreprenadtiden. Torktider mellan putsskikt respekteras, och ytor skyddas fortlöpande mot regn och nedsmutsning från gatan.
Liknande fasadarbeten på flerbostadshus
Vid omputsning av flerbostadshus behöver hela fasadens funktion bedömas, inte bara de partier där sprickorna syns tydligast. Skador i puts hänger ofta ihop med vattenavledning, plåtanslutningar, äldre lagningar och rörelser mellan olika material. Därför kombineras nedtagning av skadat ytskikt med lagning av underlag, uppbyggnad av nya putsskikt och kontroll av detaljer som påverkar livslängden mest.
Arbetet delas ofta upp mellan gatufasad, gårdssida, sockel och partier runt fönster och balkonger eftersom belastningen skiljer sig mellan olika väderstreck. På putsade hus i tät stadsmiljö krävs också genomtänkt ställning, skydd för entréer och samordning av transporter och avfall. För många fastigheter är arbetet ROT-berättigat när det gäller renovering av befintliga bostadsdelar, beroende på hur fastigheten och beställaren omfattas av reglerna.
- ✓ Knackning och nedtagning av bomputs och sprucket ytskikt
- ✓ Lagning av tegel, fogar, sockel och skadade underlag
- ✓ Ny putsuppbyggnad med grundning, utstockning och slutputs
- ✓ Anpassning av kulör, struktur och detaljer till befintlig fasad
- ✓ Kontroll av bleck, fogar, vattenavledning och utsatta anslutningar
Står du inför en liknande fasadrenovering?
Beskriv arbetet i formuläret här intill så blir det lättare att komma vidare med rätt hjälp för fasadrenovering och omputsning.